..... alldeles alldeles för mig själv! Mattias tog med barnen ut till  barva, så jag skulle få lite andrum!  Nu känner jag mig nästan som en människa igen.... :P Man blir ganska utmattad efter en vecka,  en kombo av en mega trotsig son, att bo högst upp med två barn utan hiss och slutligen för lite sömn. Meen jag klagar inte ;) Nej men allvarligt talat visste jag ju att det skulle bli intensivt, jag överskattade kanske bara min egen förmåga att hantera det. Igentligen är det en faktor som är den ensamma boven - STRESSEN! Det är något jag upplever varje dag, stress över att inte hinna med sysslorna här hemma, stress över att hinna överallt med barnen, stress över att inte försumma barnen, stress över det mesta. Och det leder till huvudvärk, irritation, hjärtklappning.. ja osv osv ni fattar. Men det är något man måste lära sig att hantera bättre!

Annars kunde inget varit bättre, Mattias får än så länge jobba i eskilstuna vilket betyder att han kommer hem skapligt så vi åtminstone kan äta middag ihop hela familjen!! Så skönt, och framförallt att få avlastning mot kvällarna! Som sagt det är mycket nu, Mio testar morsan och han kan bli så oerhööööört arg alltså den ungen har vilja av stål!! (Like mommy?)  Och att man bor högst upp gör ju inte saken lättare... han slänger sig på golvet, skriker & gråter, springer runt och försöker plinga på dörrar och kastar sig på golvet igen när han inte får. Det slutar oftast med att jag får bära upp båda två, plus kassar och allt man kan ha med sig. Likadant till & från dagis. Och det är inte roligt. Believe me.

Sur Mio




Dock är det självklart inte bara pina, det är mycket lycka och framsteg också! Melina är en fruktansvärt lugn och snäll bebis, vi sa likadant om Mio men hon tar priset! Hon kan ligga på golvet och kika runt i timmar, och speciellt om Mio är i närheten så är hon hur nöjd som helst och gör aldrig ett ljud ifrån sig! Och nu när magvärken börjar ge sig så är hon super enkel att lägga för kvällen med! Sover nu ibland hela nätter från 8 till sju. Annars vaknar hon för ett nattmål. Och när hon ska sova i vagnen kan man nästan glömma bort henne, så tyst är hon, och vips, så plötsligt har hon somnat. Det ända hon inte gillar är att vara ensam. Men vem gillar det? Hon älskar att gosa, att man pratar med henne, gör ljud, håller hennes små händer så hon får prova att stå själv. Att bada med mamma & brorsan är också en höjdare.





Mammas lilla hjärta, är så lyckligt lottad som får vara med mina små och följa deras utveckling varje dag! Försöker verkligen ta till vara på varje minut, gå till parker, uppleva saker med barnen. I en ögonblinkning så är det förbi, och min tur att börja jobba tex. och Mattes att vara hemma. (sep.) Det är för fantastiskt för att inte få upplevas igen, klart vi ska ha en nr 3, MEN inte än på ett bra tag. Ska sätta in en spiral på måndag. Nu är det utbildning som gäller. Ska börja med att jobba deltid och samtidigt plugga in matte B och natur B på komvux, för att sedan söka in till sjuksköterske utbildningen. Målet är att sedan förtsätta plugga till barnmorska, det är drömmen!

Våra fina små <3


Använde förresten egentiden till lite välbehövlig pyssel stund, grejade med barnens foto album & minnes böcker, som ja aldrig hinner annars. Perfektion blev det med musik :) Oj vad jag insåg att jag saknat det hehe.

Nu ska jag äta frukost, plocka ihop allt, ta en dusch och åka ut till barva och älskade barnen, som man nu har fått sakna!!!
Trevlig helg allihopa!
Puss/Sosso