Haha, ja insåg presis hur fånigt mitt förra inlägg var...
Fast alla mina inlägg brukar vara så posetiva och glada, så det var väl kanske behövligt om man nu ska se det från den ljusa sidan :)

Om man tänker så här: Dagen kan trots allt vara skit, Mio kan vara hur "jobbig" som helst, grinig, vilja ha uppmärksamhet, skrika eller gråta. Jag kan vara trött, nere och slut.. allt kan gå åt *******.
Men. Så kommer det där soliga leendet tillslut, som ändrar allt på en sekund :)
Jag har min underbara son, min fantastiska man, fina vänner, släktingar och en perfekt lägenhet.
Vad har jag egentligen att klaga på!
Så nu ska jag klappa händerna med min vackra son, och vara glad! ;)
Peace out!

 
Puss/Sosso